-

Det här med att en graviditet skulle vara nån sorts dans på rosor måste jag säga är bullshit. Dessa hormonattacker som kommer ibland är rent ut sagt förjävliga. Att bli ledsen för ingenting, inte kunna förklara varför man gråter, ta åt sig av allting och dessutom vara för stolt för att ens försöka förklara för sin sambo som till slut, efter att ha försökt trösta och försökt fråga blir skitarg på en är inte lätt. Nu kanske inte alla har det såhär, och jag avundas verkligen dom som har fått ha en harmonisk graviditet.
Alla små irritationsmoment och saker jag blir ledsen över tär så enormt på mig, för det första för att jag i vanliga fall är världens gladaste och spralligaste och inte känner igen mig själv alls just nu, och för det andra för att förr i tiden när jag inte stått ut längre så har jag bara skitit i det. Av sina naturliga skäl, och för att jag såklart inte vill, så går inte det nu.
Har precis suttit i en lång dusch och tänkt tänkt tänkt men inte blivit något klokare alls. Antar att jag inte lär bli det så länge jag är med barn heller. Det är bara lite tufft ibland och ikväll behövde jag skriva av mig.